Hur påverkas vi ungdomar i Botkyrka av den pågående droghandeln som pågår i våra områden? Det är svårt att undkomma kriminaliteten och att den påverkar oss både psykiskt och fysiskt. Vi märker det i våra centrum, på skolgården och i våra trapphus.
Jag som själv är född och uppvuxen i Botkyrka påverkas och jag tror att din vardag gör det med. Man tror kanske inte att vi lägger märke till det men vi ser hur andra utanför Botkyrka ser på oss. Enligt de är vi alla som bor här likadana. Vi märker hur det påverkar alla människor, när vi förlorar någon i vår närhet. Vare sig vi känner dem personligen eller om någon annan känner dem. Det är den vardagen vi behöver leva med.
Problematiken med droghandeln i Botkyrka är att det som lyfts fram av media är endast utifrån ett perspektiv. Det rapporteras mycket kring detta men vi får aldrig se hela bilden. Det sägs även mycket om att man inte vill skrämma upp folk, men det ligger ett ansvar och en plikt i att prata om problemet ändå. Om vi vill att det ska bli en förändring, måste vi lyfta fram det som sker runt omkring oss, och hur det påverkar vår vardag. Att förtränga konsekvenserna av brott och kriminalitet är en viktig del av de problemen vi har. Våra områden och liv är drabbade och genom att inte framföra hela historien och få en klar bild om vad som skett och sker konstant runt omkring oss, bidrar vi till den pågående krisen som är den öppna droghandeln i Botkyrka.
”Det är vi som ser till att de personer som faller i kriminalitet och förlorar sina liv inte glöms bort.”
Det vi ser i nyhetsmedia om den pågående droghandeln är oftast ”Ung man skjuten, inblandad i droghandel/nätverk…” och så vidare. Det som inte uppmärksammas är att den här ”unga mannen” inte är den enda som påverkats negativt. Anhöriga och familj påverkas också. Det så kallade vardagspsyket drabbas hårt hos alla personer runt omkring. Jag tycker att detta behöver föras fram mer. Det är väldigt få berättelser om hur personer runt omkring och familjens liv och vardag påverkas av det höga antalet drogrelaterade brott och avlidna personer vi får träffa på i vår närhet.
Droghandeln som växt mycket i Sverige har börjat bli offentlig och mer öppen. Jag kan gå förbi personer i centrum och se de deala framför mina ögon. Gå in på på någon rappares story så kanske du får se artisten rulla en joint eller ta en line framför kameran. Mycket av det som vi var och fortfarande är rädda för har normaliserats i vårt samhälle. Det händer här i Botkyrka men även på andra platser. Folk är inte längre lika rädda för de konsekvenser som kommer av att sälja och köpa droger öppet, för det är ingen som gör något åt det.
Just den här normaliseringen är farlig och drabbar många unga. Många ungdomar och barn ser ofta upp till äldre i deras trakter. Därför tycker de ofta att allt de gör är ”coolt” och vill göra och bli som dem. Det blir som en självklar och nästan naturlig utveckling. Om ungdomar ser den här typen av brott i vardagen gör det lättare för ungdomar att dras in i problem och kriminalitet. Det är stora summor som erbjuds för små och lätta jobb. Och pengar är den största anledningen till att unga börjar sälja droger. Det är snabba pengar och pengarna ger möjligheter.
Många som har det sämre hemma ekonomiskt, tenderar att hänga på sådana jobb för att samla in lite pengar och hjälpa sin familj. Det kan även bero på att ens vänner kanske bär på märkesplagg och du som kanske inte har råd skäms för att du inte kan köpa samma saker. Många ungdomar faller lätt för grupptryck. Här leder grupptrycket till att de slängs in i den kriminella världen, och ofta blir de indragna av sina vänner.
Det som faktiskt lyfts fram och fångar uppmärksamhet på sociala medier kommer oftast från ungdomar. Det är vi som sprider mycket av de händelser och dödsfall som sker för att det ska uppmärksammas. Det är ungdomar i området som anordnar minnesplatser. Det är vi som ser till att de personer som faller i kriminalitet och förlorar sina liv inte glöms bort. De är aldrig bortglömda, och det ser vi till. Vi ser till att de inte bara blir till siffror i statistiken.
Min syn på det hela är att vi tappar bort oss själva i den värld vi bor i.
All kriminalitet som flödar fram och som vi möter under vår vardag har spårat ur. Därför tycker jag att våra ledare tillsammans med polisen behöver steppa upp och motarbeta detta starkare än någonsin. Barn och ungdomar ska inte behöva gå runt och vara rädda för sina liv. Vi bär redan på så mycket paranoia och annat. Det är dags att vi tillsammans steppar upp mot normaliseringen av droghandeln. Nu får det räcka!
Foto: Pixabay
Texten publicerades för första gången i tidningen Shoo 2021
