Våra röster blir tystade

Denna tystnad är något som diskuteras under mötet, och många på plats menar att detta är en direkt orättvisa unga blir utsatta för. Orättvisor är något som sätter eld på Farhiyas penna. Farhiya vill skriva och ge röst åt de som varken har en röst eller får sin röst hörd.

Ett surr av röster från deltagarna hörs från Hörsalen, samtidigt som jag närmar mig Ortens bästa poet 2018 – Farhiya Feysal Yusuf. Farhiya inleder Youths 2020s Toppmöte, med de ord som gav henne sin titel. När mina steg närmar sig hennes, känner jag den pirriga, nästan nervösa känslan av att få utbyta några ord med en poet. En poet som vet hur ord ska agera i harmoni med varandra för att få precis den önskade effekten. Vi sätter oss i hörnet av lokalen, med ryggarna mot serveringsborden, som snart blir fyllda av mat.

Att många röster blir tystade är ett problem, men kan man påverka ett redan etablerat samhälle med ord?
– Självklart, på ett sätt är det det enda som på lång sikt ger förändring. Vi har provat krig, vi har provat diktatur och allt annat. Därför tror jag att ord är det enda som egentligen skapar förändring på ett hållbart sätt. Däremot beror det på vem orden kommer från. Farhiya menar att om hon använder samma ord som någon med mer makt än henne kommer personen med mer makt bli hörd. Inte Farhiya. -Egentligen är ord bara ord, men det som ger vikt är vem som uttalar orden. Det är då det väger mer.

”Egentligen är ord bara ord, men det som ger vikt är vem som säger orden”

Tack vare Ortens bästa poet fick Farhiya en scen att både synas och höras på. Men året hon vann titeln Ortens bästa poet, blev också det sista året för initiativet. Jag ser hur Farhiyas ögon glimmar till när jag nämner Ortens bästa poet, både av ilska gentemot nedläggningen och en kärlek mot den chans hon fått tack vare arrangemanget. – Det är så orättvist! Äntligen har vi från Orten ett ställe dit vi alla kan gå, där de som står på scenen är precis som vi, har gått igenom exakt samma saker. Det är så många tysta röster, budskap och ord som går omkring och är skrivna på papper men som nu aldrig kommer bli hörda. Farhiya säger att man först och främst måste fråga sig varför det lades ner.

– Anledningen var underfinansiering. Har det något att göra med att det är något för Orten? Varför är folk emot att barn och unga från förorten får möjligheten att höras och bli något? Det är något som Sverige som stat bör fråga sig själv. Om vi ser en förändring, om Orten gör en förändring, vilket är något de alltid har velat, och Ortens bästa poet är en del av den förändringen, varför läggs det då ner? Det får en att undra; är ni emot att det sker en förändring och att Orten utvecklas?

Vad är det viktigaste med initiativ som detta?
– Det viktigaste är att utsatta människor får en plats på scenen. En plats tilldelad de som alltid varit tysta, som det alltid talas om. Många pratar om Orten men inte med Orten. Med Ortens bästa poet hade vi chansen, de pratade med oss. Nu fick vi chansen att skriva och berätta vår historia. Det är jätteviktigt att vi får höras, för hur ska det bli en förändring om vi inte vet vad som ska förändras? Låt oss från Orten prata, vi vet ju vilken förändring som behövs. Nedläggningen av Ortens bästa poet är något som Farhiya anser vara en form av maktmissbruk. Hennes texter handlar om såväl indirekt som direkt maktmissbruk och vilka konsekvenser det får.
Hon använder förra årets final som ett exempel på maktmissbruk eftersom att det då det var en onödigt stor mängd poliser på plats. Det visar på de fördomar polisen har om unga från förorten. – Man tänker att den här satsningen kunde lagts på något annat. Samtidigt som man tänker att; det är Rinkeby, jag förstår, ni är oroliga. Maktmissbruk kommer ju i olika former, till exempel en lärare som ger sämre betyg för att man är svart. Annat maktmissbruk är polismisshandel. Och det leder till att vi från Orten, och vi som ett folk, inte kommer lita på de med makt. Vi kommer säga “Vad gör du till skillnad från den andra vita mannen?” Det kommer senare leda till att jag kanske inte kommer ringa till polisen när jag faktiskt behöver det.

I en av dina texter säger du orden “Vi är de enda som ser bomberna”, vad menar du med det?
– Jag menar att Sverige ser oss som bomber, medan vi ser allt det där andra som bomber. Bomberna är när vi från Orten inte får anställning eller att vi inte kan gå ut med bra betyg för att vi är lite för svarta för att ha bra betyg: de är bomberna i vårt liv. Farhiya menar att det definitivt råder ett segregationskrig i Sverige. Hon ger exempel på när bostäder är billigare i utsatta områden än i områden som inte är det, vilket försvårar om man vill flytta från ett utsatt område.

– Jag tror till hundra procent att Sverige gör det här medvetet, att de inte vill blanda. De avgränsar alternativen. Det är speciellt när de billiga bostäderna ligger utanför staden: i utsatta områden, medan de bättre ligger i innerstan, i mindre utsatta områden. Och jag frågar mig, vill ni inte ha förändring? Vill ni inte ha en utveckling?

Farhiya avslutar vår intervju med att berätta bakgrunden till de ord som hon inledde dagens möte med: “För det finns inget så dyrt som fattigdom” – Folk som lever i fattiga områden får betala mycket mer för en liter vatten jämfört med rika områden. Varför är det dyrare att leva för de med mindre pengar, jämfört med där de faktiskt har pengar? Det är därför det är dyrt att vara fattig. Eftersom det är dyrt att ha råd med skor, det är dyrt att ha råd med mat. Logiskt borde det vara tvärtom. Varför höjs priserna för de som inte har råd? Är det för att ni inte vill att de ska ha råd?

Bakom oss har matsalen blivit fylld av liv från de som nu söker sig ut ur Hörsalen. Med en lång jacka lämnar Farhiya Toppmötet och hennes energi med henne. Farhiyas mod och användande av ord har sått ett frö hos mig. En vilja att skrika, skrika för mig själv, men också för andra, rotar sig i mig. Hon är en inspiration för mig och så många andra, vi inspireras till att våga ta steget att skrika i både skrift och tal. Ord kan även påverka andra, vilket Farhiya skickligt arbetar med. Därför bär ord makt.