Inför psykologi som ämne redan i grundskolan
Kan psykologiämnet i skolan hjälpa unga att förstå sig själva och sin omgivningen, och i förlängningen även må bättre? Det tror vår krönikör Jenny Grahn, som har träffat en psykologilärare och två elever som läser psykologi på gymnasiet.
Under hela min grundskoletid fick vi aldrig lära oss om varför vi mår som vi gör. I ett samhälle där utvecklingen sker i snabb takt, och där TikTok inte bara stjäl personlig data utan också vår värdefulla uppmärksamhet, har jag funderat hypotetiskt: Hur hade vi mått om vi tidigt i vår utbildning läst psykologi som ämne?
“Tro inte att jag vill må dåligt eller nått men alla som jag trodde var mina kompisar skriver skit om mig på Postis istället, hur kul är det? Jag mår dåligt psykiskt! Finns där någon som känner som jag? Svara snabbt jag behöver dej!” (Postis, Sydsvenska Dagbladet 2008)”
Dessa ord stannade hos mig, eftersom det lika gärna kunde ha varit tolvåriga jag som uttryckte sig så. Som tur är tog jag kontakt med skolans kurator och tillsammans hjälptes vi åt att stärka min självkänsla.
Det är svårt att vara ung, kanske särskilt idag. Den känslan bekräftas av Marie Eleholm, psykologilärare på Höga Kusten Teoretiska Gymnasium i Örnsköldsvik. Hon menar dessutom att många unga saknar skydd, eftersom hjärnan är under utveckling.
– På framförallt Instagram utsätts unga idag för konstanta intryck av hur man ska se ut eller hur livet ska se ut.
Eleholms erfarenhet är att många elever som läst kurserna Psykologi 1 och 2 uppvisar större kunskap om sig själva och andra, men understryker att det såklart skiljer sig från grupp till grupp. Psykologi på schemat skulle ändå hjälpa många unga, tror hon.
– Psykologiämnet ger en möjlighet att reflektera kring vem man är och hur det går att jobba med sin hälsa. Det är en motkraft allt vad ungdomar utsätts för, avslutar hon.
Min personliga tanke är att ju mer man vet om den evolutionära hjärna man går runt med 2022 och hur den utsätts för olika intryck, desto bättre. Den känslan förstärks när jag pratat med Julie och Lovisa som precis har börjat läsa psykologi 1 den här terminen. De ser fram emot att få lära sig ännu mer.
– Jag tycker att det verkar väldigt intressant och roligt, säger Julie.
Båda tycker att det är försent att läsa psykologi på gymnasiet. De hade gärna börjat läsa ämnet redan på grundskolan, för att förstå hur människor fungerar.
År 2020 uppgav mer än hälften av de unga mellan 16-29 år att de led av ängslan, oro eller ångest. 13 procent hade svåra besvär. Detta enligt Nationella folkhälsoenkäten.
Julie tror att en stor del av besvären beror på att ungdomar rör sig för lite, även fast de kanske inte vill höra det.
– Ofta när man tränar får man lyckokänslor och då mår man ju bra. Det känner jag när jag tränar. Jag kan vara astrött innan, men efteråt känner jag mig jätteglad.
Lovisa håller med henne om att unga borde motionera mer, men hon tror också att mycket av den psykiska ohälsan beror på sociala medier.
– Tjejer jämför sig med andra, men det gör även killar. Man ska inte glömma bort killarna, för de jämför sig också med hur andra ser ut. Man kanske ska ha muskler och se ut på ett visst sätt.
Julie påpekar att många bilder på Instagram är retuscherade och förmedlar ideal som inte går att leva upp till. Därför känner sig många unga pressade.
Jag frågar dem vad skolan skulle kunna göra bättre.
– Vara mer öppen om att det är ett problem och att det inte är något fel på dig bara för att du är nedstämd. Det är samhället som är skevt, avslutar Julie.
Hur gick det för mig då, kanske någon undrar? Riktigt förbannat bra. Nu har jag blivit en halvdan violinist där enda låten jag kan spela ordentligt är “Feeling good” och jag har fortsatt att förfina min mentala verktygslåda. En övertygelse som växt sig allt mer stark är att de hundratals timmar jag lagt ner på att lära mig bemästra mina tankar har varit till stor nytta. I framtiden hoppas jag att fler får tillgång till den kunskap om mental hälsa som finns att tillgå.
Tack M.