Apati, oro och rädsla? Kanske ligger nyhetsmedias världsbild bakom? Läs korrespondenten Julia Ammouris senaste krönika om hur mediakonsumtionen och det negativa nyhetsflödet påverkar ungas världsbil och mående.
Terror, folkmord och klassklyftor. En klimatkris som redan nu tvingar människor på flykt. Hungersnöd, elbrist och kriminella nätverk i Sverige. Mediehuset Fanzingo har de senaste tre åren analyserat nyhetsinslag i riksmedia. Rapporten ”Nyhetskoden” visar att majoriteten av riksnyheterna är negativa och ungefär hälften av alla nyheter har en underliggande känsla av oro och rädsla.
Jag har mött många vänner och bekanta som har fått en pessimistisk inställning till världen och vår nutid. Det finns så mycket att tänka på nuförtiden, så mycket som måste göras, att många har blivit apatiska och känslan av att inget spelar någon roll är inte ovanlig. Många unga känner sig utmattade, och vet inte vart de ska ta vägen med allt som händer. Vi hinner knappt källkritiskt granska eller reflektera kring nyheten vi tagit del av, för sekunden efter kommer det ännu en ny som också upprör oss. Kanske delar vi inlägget och scrollar sen vidare.
Hur kommer den här rutinen forma oss och vår samtid? Kanske beror känslan av hopplöshet på vår dagliga konsumtion på alla dessa negativa nyheter? Jag tror att rutinen riskerar att ge oss en snedvriden och vinklad världsbild. Att fler blir upprörda och rädda. Att missnöjet växer. Vilket kan späda på psykisk ohälsa men också fördomar. När vi är upprörda, rädda och missnöjda är det lätt att glömma bort att vara nyanserade.
Vissa kanske söker sig till extrema grupper. För andra är det så mycket som går fel att man faktiskt inte bryr sig om någonting. Av ren självbevarelsedrift släcks samhällsengagemanget och man blir apatisk. Det är självklart viktigt att engagera sig i orättvisor och katastrofer som finns runt om i världen, samtidigt som det finns ett viktigt nyhetsvärde även i de negativa nyheterna. Men frågan är hur påverkar det vår världsbild, när det faktiskt finns väldigt mycket gott som händer i Sverige och i världen, men som vi inte får se eller höra om lika ofta?
Det har visat sig flera gånger att denna pessimistiska världsbild är felaktig. Hans Rosling, läkare och professor i internationell hälsa, var under sin livstid engagerad i hur medierna påverkar människans världsbild och skrev om det i boken Factfulness: Ten Reasons We’re Wrong about the world and why things are better than you think. Efter Roslings död släppte stiftelsen Gapminder tillsammans med Roslings familj ett test om grundläggande global fakta och samhällsutvecklingen. Testet skickades till 12.000 personer i 14 länder, och innehöll frågor som handlade om den positiva utveckling i världen. Det visade sig att det var få som hade kunskap om den. Jag gjorde själv testet för något år sedan och fick 3 av 13 rätt. Vad säger det om vår världsbild?
Dagens ungdomar är den första generationen som utsätts för ett konstant flöde av information, både genom nyhetsrapportering men också från sociala medier. Det är inte säkert vad det kommer göra med oss i framtiden. En sak man kan vara säker på är att vår världsbild redan påverkas av den dagliga mediekonsumtionen, vilket även Gapminders test visat.
Om nyhetsrapporteringen fortsätter följa samma mönster, kommer vår, och kommande generationer fortsätta känna sig maktlösa, vara apatiska och rädda? Eller kommer extremismen och polariseringen bland oss öka, eller kommer kanske ungas samhällsengagemang minska? Vad kommer bli av med vår rädsla, hur kommer vi agera och se på varandra? Finns det en annan väg? Kommer vi kunna få, trots vår dagliga konsumtion av terror, våld och katastrofer, en nyanserad och ärlig världsbild. Kommer vi kunna se det positiva som händer runt om oss i vår värld – trots skeppet som kommer lastat med riksmedias mörka och något skeva världsbild.
För att läsa hela rapporten ”Nyhetskoden”, klicka här!
