Obligatorisk fjällvandring i Arjeplog
Samhälle

Obligatorisk fjällvandring i Arjeplog

I över 20 år har elever på den lokala gymnasieskolan vallfärdat till bergstopparna i samband med den årliga obligatoriska fjällvandringen.

Arjeplogs unika fjällvärld lockar människor över hela världen men kanske är den mest aktad av Arjeplogs egna invånare. I över 20 år har elever på den lokala gymnasieskolan vallfärdat till bergstopparna i samband med den årliga obligatoriska fjällvandringen.

Med över 8 700 sjöar och vattendrag är Arjeplog landets vattenrikaste kommun. Arjeplog är också hem till fjälltoppar, uråldriga skogar och den massiva glaciären Salajekna. För de som bor och verkar i kommunen är landskapet en central del av livet i Arjeplog. På Hornavanskolan, kommunens enda gymnasieskola, är fjällvandring sedan 90-talet ett obligatoriskt kursmoment i idrott och hälsa.

Under elevernas andra gymnasieår vandrar de upp i Arjeplogs fjällvärld där de tillbringar tre intensiva dagar. Eleverna bedöms utifrån förmågan att hantera och anpassa sig efter olika situationer och utmaningar. De bor i tält, gör eld, fiskar, plocka bär och vandrar. Uppe på fjället finns varken täckning eller tillgång till andra moderna bekvämligheter.

Det är sensommar och eleverna på Hornavanskolan står samlade vid skolparkeringen, ivriga och spända inför dagens vandring. Med tunga väskor och robusta vandringskängor kliver de på bussen som ska ta dem till startsträckan. Efter drygt 90 minuters färd är bussen framme. Vid bergets fot syns början på en lång och ranglig stig mellan fjälltoppar. Det är 7 kilometer till Jurun där eleverna ska slå läger. Skaran på 46 elever ledsagas av fyra lärare, däribland Terje Pedersen, idrottslärare på Hornavanskolan. Det är Terje som kommer att bedöma ungdomarnas insats under fjällvandringen.

– Jag vill att eleverna ska få se den natur och de fjäll vi har i Arjeplog men jag vill också att de ska förstå att det inte bara är att gå ut i gympaskorna och en påse mat. Det krävs bra utrustning och bra fysik. Det blir kallare än många tror, ofta väldigt blåsigt och ibland regn. Fjällvandring är krävande och ansträngande men ger en sådan glädje och njutning när man gör den på rätt sätt.

Fjällvandringen är särskilt betydelsefull för Hornavanskolan då en stor del av eleverna inte är från Arjeplog ursprungligen. Hornavansskolans teknik- och fortdonsutbildningar lockar undomar från hela landet. I år är drygt hälften av deltagarna inhemska Arjeplogare. Fjällvandringen blir således ett sätt att bekanta eleverna med landskapet.

– Vi har en fjällvärld i Arjeplog som vi vill visa upp för våra elever, många har aldrig sett ett fjäll förut. Vi vill visa dem att det finns annat än betong eftersom många kommer söderifrån, säger Terje Pedersen.

Vägen upp är enkel att gå. I början är det många uppförsbackar men när man väl samlat höjd går det att vandra på i friskt tempo. Under vandringens gång passerar gruppen ett dussintals mindre fjällsjöar och vattendrag. Flera elever passar på att fylla sina vattenflaskor eller svalka sig med det svala vattnet. När stigen börjar nå sitt slut kan man blicka ner över tältplatsen med den stora hängbron, det forsande vattnet och den lilla nödstugan.

Lägerplatsen är omgiven av toppar och vattenfall. När jökelvattnet rinner genom forsen kan man på soliga dagar se en sjö så blå att det får vattnet i Karibien att verka färglöst. När solen står mitt på himlen och ger lyster åt trädens alla löv och de kopparfärgade mossorna som täcker marken börjar ungdomarna som fått upp sina tält laga mat och doften av korv och pyttipanna rör sig genom luften. Vinden susar genom träden och bär med sig elevernas skratt i flera kilometer.

Den obligatoriska fjällvandringen är tämligen unik för Arjeplog. I år firar Hornavanskolans fjällvandring 25-års jubileum. Dagen markerar även Terje Pedersens femte år som ledsagare.

– Vi är nog ganska ensamma i Sverige om det. Jag tycker absolut att fler ska ha det. Det drar ihop eleverna på ett sätt inget annat kan, säger Terje i det dunkla ljuset av eldstaden i den samiska tältkåtan.

Fjällvandringens huvudsakliga syfte är dock inte att skapa gemenskap bland ungdomarna. Ända från start till slut döms elevernas prestationer.

– Bedömningen är helt beroende på hur de klarar av fjällvandringen; att de härdar ut när det blir kallt. De kanske är blöta eller sover dåligt men att de ändå biter ihop, och även hur de aktiverar sig på dagarna. Det blir en bedömning på hela bilden, förklarar Terje med kaffekosan i händerna.

Hornavanskolans elever kommer från hela Sverige och även andra delar av världen. Vissa har aldrig gått längre än en skogspromenad medan andra är vana vandrare. Martin Halling som går andra året på fordonstestteknik har flyttat upp till Arjeplog från Stockholm.

– Det är första gången jag fjällvandrar. Helt ärligt så var jag inte jättetaggad men det är ju kul att se nått nytt, jag har heller aldrig sett ett fjäll förr.

– Att vara utan täckning är inte ett så stort problem för mig utan jag tycker att det är lugnande, säger Martin med ett leende.

Även om kursen idrott och hälsa endast är obligatorisk under det andra skolåret väljer några att läsa vidare under det tredje året, oftast för att kunna delta i ytterligare en fjällvandringen. En av de eleverna är David Sixtensson som går tredje året på naturvetenskapslinjen.

– Jag valde att gå fjällvandring en gång till för jag tycker om att vara i naturen. Man minns ju gemenskapen man kände från förra året, att alla jobbar med att hitta ved och hålla igång elden och att man lagar mat tillsammans.


– Jag tycker att det är superbra att ungdomar får komma ut i naturen och testa överleva på det här sättet, man har ju inte de vardagliga bekvämligheterna som en spis eller en stor stekpanna eller säng för den delen. Att packa mat som är lätt och lättlagad är också en större utmaning än man tror, förklarar David medan han tittar ut över tältplatsen.

Under vistelsen i Jurun hinner några elever bygga vindskydd, andra passar på att vandra. Kvällarna spenderas vid eldplatsen där några dricker varm choklad och andra äter soppor av olika slag. När den sista natten är över kliver eleverna upp tidigt för att packa ihop sina tält och packning. Sedan börjar vandringen hemåt. Fjället lämnar de bakom sig tills nästa år, då Hornavanskolan återvänder med nya och gamla förväntansfulla elever.

Josefina Wallström
Josefina Wallström
Så fann Nora Khalil sin röst
Kultur

Så fann Nora Khalil sin röst


INTERVJU. Botkyrkaförfattaren Nora Khalil gör succé Sverige över med sina böcker och föreläsningar. Minna Lövkvist och Tindra Lenngren träffar Nora för att få veta hur hon fann sin röst. Texten publicerades
Kultur
Visa nyheter
Ska könet få avgöra en människas liv?
Samhälle

Ska könet få avgöra en människas liv?


KRÖNIKA. Vad är jämställdhet och hur långt har vi egentligen kommit? Problemen med jämställdhet finns ju i alla åldrar och kulturer och därför måste vi tillsammans lösa dem, skriver Hallelujah
Samhälle
Visa nyheter
Arbetsliv

"Var realistisk", säger de


KRÖNIKA. Föräldrar har ofta stor makt över sina barns framtid. Men ibland inser de inte hur stor påverkan de har. Hur många drömmar de kan förstöra med bara några ord.
Arbetsliv
Visa nyheter