23-åriga Hanna fick stipendium av kungen för sin kamp för psykiskt sjuka
Stockholmaren Hanna Larsson tog emot stipendiet Kompassrosen av Kung Carl XVI Gustaf, för sin insats för bättre psykiatrisk sjukvård. 23-åringen är läkarstudent och har en stark vilja att lyfta problem som finns inom psykiatrin. Därför har hon grundat föreningen Psynlighet.
Med föreningen Psynlighet vill Hanna Larsson synliggöra psykiatrins systematiska brister och jobba för ett rättvist sjukvårdssystem. I motiveringen står det att hon: ”med ett värdebaserat ledarskap grundat i omtanke och stort personligt engagemang, går före i kampen för en förbättrad psykisk hälsa för alla”.
Hur känns det att ta emot den här utmärkelsen?
– Det känns stort. Just för att det är ett erkännande för oss som grupp, vi som har varit och fortfarande är drabbade av psykisk sjukdom. Även för vår kamp för en värdig psykiatrisk vård.
Hur kommer det sig att du grundade Psynlighet?
– Det sker fruktansvärda saker inom psykiatrin som få vet om. Psykiatriska patienter är extremt utsatta. De gånger det har lyfts anklagelser om att personal utsatt patienter för brott så är det sällan den unga personen som blir betrodd, menar Hanna Larsson och fortsätter:
– Psynlighet finns till för att lyfta problem som dessa. Vårt projekt “Opsynliga.se” är en del av det. Där kan man anonymt dela vittnesmål om sina upplevelser av svensk psykiatri utan risk för repressalier, vilket tyvärr inträffat när patienter stått upp för sig själva och sina rättigheter. Med “Opsynliga.se” vill vi visa att problemen inom psykiatrin är så omfattande att det inte handlar om enstaka olämpliga individer utan om systemfel.
Vad har du själv för erfarenhet av psykisk ohälsa?
– Jag insjuknade i anorexia när jag var nio år och sjukdomen tog tio år av mitt liv. Jag spenderade hela mina tonår på slutna psykiatriska avdelningar och behandlingshem då jag behövde vård dygnet runt. Tyvärr blev jag ännu sjukare under de första åren inom vården. Bland annat på grund av de tvångsåtgärder jag utsattes för inom barnpsykiatrin med bältesläggningar och medicinering med narkotikaklassade läkemedel.
Hanna Larsson fortsätter:
– Vården traumatiserade mig och det enda sättet för mig att hantera de känslorna var att svälta och skada mig själv. Det blev som en negativ spiral, men tillslut träffade jag två behandlare som gav mig det stöd och den terapi jag behövde för att bli frisk.
“Om inte det här är en viktig valfråga så vet jag inte vad som är det.”
Vad är den största bristen, som du ser det, inom psykiatrin idag?
– Att man som patient inom psykiatrin är rättslös. Jag har flera vänner som utsatts för sexuella övergrepp av personal inom psykiatrin utan att det fått några som helst konsekvenser efter att det uppmärksammats. Olagliga tvångsåtgärder sker på daglig basis utan att det ens dokumenteras som en avvikelse. Än mindre rapporteras det som de brott det faktiskt är.
Hur kan vi göra något åt det?
– Det första steget är att genomföra en grundlig och opartisk utredning av de brott mot mänskliga rättigheter, sexualbrottslagstiftningen och barnkonventionen som systematiskt förekommer inom svensk psykiatri, menar Hanna Larsson och säger sedan:
– FN:s kommitté mot tortyr har vid upprepade tillfällen kritiserat Sverige för psykiatrins användning av tvångsåtgärder såsom bältning och tvångsmedicinering. Ändå finns det, mig veterligen, inte en enda studie på hur tvångsåtgärder påverkar patienterna på sikt, hur många som utvecklar posttraumatisk stress och blir sjukare av de åtgärder som är tänkta att vårda.
Tycker du att det här är en viktig valfråga för politiker?
– Psykisk sjukdom är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning i Sverige idag. Suicid är den vanligaste dödsorsaken hos unga. Över en miljon svenskar äter antidepressiv medicin och sex procent av alla Sveriges barn mår så dåligt att de behöver kontakt med BUP. Om inte det här är en viktig valfråga så vet jag inte vad som är det.
Vad är Kompassrosen?
Kompassrosen uppmärksammar unga mellan 20 och 25 år som visat särskilt prov på ett värdebaserat ledarskap. Kompassrosen har delats ut sedan 2007 och hittills har 48 unga ledare fått stipendiet. Bakom stipendiet står Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap. Stipendiet uppgår till 50 000 kronor och pengarna ska användas till personlig ledarskapsutveckling.
Foto: Magnus Fröderberg