Förstagångsväljarna kan göra stor skillnad
Valet 2022

Förstagångsväljarna kan göra stor skillnad

Förstagångsväljarna är ovanligt många och kan därför ha stor inverkan på valet, men frågan är om deras åsikter skiljer sig så mycket från övriga väljare. Unga korrespondenten Emilia undersöker saken närmare.

Förstagångsväljarna är i år så många att de som grupp hade kunnat rösta in ett parti i riksdagen. Rubrikerna om den unga väljargruppen är många, men vilka är de egentligen?

 

2022 års väljargrupp i åldern 18-21 år kommer enligt SCB (Statistiska centralbyrån) bli upp mot 430 000 personer, vilket är en ökning med cirka 40 000 från förra valet. Förstagångsväljarna hade alltså gemensamt kunnat rösta in ett parti i riksdagen, eftersom de motsvarar över fyra procent av rösterna.

Den stora frågan är om denna stora väljargrupp ens kommer att gå till valurnorna den 11 september och nyttja sin rösträtt. De unga har generellt ett lägre valdeltagande jämfört med övriga röstberättigade. Förklaringen hittills har varit att att unga tenderar att ha ett mindre intresse för politik – engagemanget väntas växa med åldern. Det finns dock en del som pekar på att trenden håller på att vända och att det politiska intresset bland unga ökar. Efter millennieskiftet går det att se en ökning av unga valdeltagare.

– För en del förstagångsväljare kan det vara första gången man kommer i kontakt med politik. Det finns en osäkerhet och rädsla för att göra fel, men även en ambition hos de unga väljarna, menar Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Förstagångsväljare ganska lika vanliga väljare

Han förklarar vidare att förstagångsväljare inte skiljer sig så mycket från andra väljargrupper och att de har ungefär samma engagemang för valfrågorna. En valfråga som däremot går att urskilja som extra viktigt för Greta-generationen är miljöfrågan, men även valfrågor som berör livet där man är just nu.

Även om förstagångsväljare som väljargrupp är lika avgörande som andra grupper blir en röst från den unga gruppen ett kvitto för partierna att de är nya och fräscha och ett parti för framtiden, enligt Oscarsson.

– Ofta tar det några val innan väljarna har etablerat en relation till de olika partierna och förstagångsväljarna är en väldigt rörlig grupp.

Henrik Ekengren Oscarsson beskriver valet 2022 som en valrörelse som väljaren har omedelbar tillgång till i handen. Närheten till den politiska informationen är stor. Unga väljare vänder sig till sociala medier, men framför allt frågar de varandra och de etablerade nyhetsmedierna är fortfarande av stor relevans.

Det finns alltså en del som skiljer förstagångsväljare från övriga väljare som osäkerheten och mindre kunskap om politik, men egentligen är de precis som alla andra väljare.

Är du förstagångsväljare och inte vet vad du ska rösta på? Alla stora nyhetsmedier har valkompasser – gör en sådan!

Foto: Pixabay

Emilia Lindholm
Emilia Lindholm

Relaterade produktioner

Aida Birinxhiku är Sveriges yngsta riksdagsledamot - “Jag är hedrad för förtroendet”

INTERVJU. Sveriges Rösters unga korrespondent Laura Sakhong har träffat Sveriges yngsta riksdagsledamot Aida Birinxhiku (S) som läste sista terminen av sina juridikstudier i dubbel fart, för att sedan kunna satsa allt på sin kandidatur till riksdagen.

Så räddar vi klimatet, enligt ungdomspolitikerna

DEL 3 AV 3. Några av de viktigaste samhällsfrågorna för unga är brottsbekämpning, jämställdhet och klimat. I en serie på tre delar har unga korrespondenten Laura ställt samtliga riksdagspartiers ungdomsförbund mot väggen: Vad är er plan? Sista delen handlar om klimatet.

Så blir Sverige mer jämställt, enligt ungdomspolitikerna

DEL 2 AV 3. Några av de viktigaste samhällsfrågorna för unga är brottsbekämpning, jämställdhet och klimat. I en serie på tre delar har unga korrespondenten Laura ställt riksdagspartiernas ungdomsförbund mot väggen: Vad är er plan? Näst på tur är frågan om jämställdhet.

Så förhindrar vi att unga går med i gäng, enligt ungdomspolitikerna

DEL 1 AV 3. Några av de viktigaste samhällsfrågorna för unga är brottsbekämpning, jämställdhet och klimat. I en serie på tre delar har korrespondenten Laura ställt samtliga riksdagspartiers ungdomsförbund mot väggen: Vad är er plan? Först ut är frågan om brottsbekämpning.

När klimatfrågan hamnar i skymundan

Svensk politik har på sistone främst handlat om integration, trygghet, nationens säkerhet och hur man ska få bukt med unga kriminella. Självklart viktiga politiska frågor, men vad hände klimatfrågan? Korrespondenten Lissett diskuterar saken med två unga klimataktivister i Sundsvall.

Så fann Nora Khalil sin röst
Kultur

Så fann Nora Khalil sin röst


INTERVJU. Botkyrkaförfattaren Nora Khalil gör succé Sverige över med sina böcker och föreläsningar. Minna Lövkvist och Tindra Lenngren träffar Nora för att få veta hur hon fann sin röst. Texten publicerades
Kultur
Visa nyheter
Ska könet få avgöra en människas liv?
Samhälle

Ska könet få avgöra en människas liv?


KRÖNIKA. Vad är jämställdhet och hur långt har vi egentligen kommit? Problemen med jämställdhet finns ju i alla åldrar och kulturer och därför måste vi tillsammans lösa dem, skriver Hallelujah
Samhälle
Visa nyheter
Arbetsliv

"Var realistisk", säger de


KRÖNIKA. Föräldrar har ofta stor makt över sina barns framtid. Men ibland inser de inte hur stor påverkan de har. Hur många drömmar de kan förstöra med bara några ord.
Arbetsliv
Visa nyheter