Svensk politik har på sistone främst handlat om integration, trygghet, nationens säkerhet och hur man ska få bukt med unga kriminella. Självklart viktiga politiska frågor, men vad hände klimatfrågan? Korrespondenten Lissett diskuterar saken med två unga klimataktivister i Sundsvall.
Olga Ördell är 19 år gammal och har klimatkampen som sin hjärtefråga. Hon är aktiv i klimatorganisationen Fridays For Future och varje fredag mellan klockan 16 och 17 sitter hon på stora torget i Sundsvall och demonstrerar för sin framtid. Med sig har Olga och hennes vänner skyltar med olika klimatpolitiska citat. “#Uproot the system” står det på en och “Gör inte skogsmulle besviken står det på en annan”. De sitter vid statyn precis i mitten på torget och spelar kort. Det verkar vara en relativt tyst men tydlig demonstration. På statyn har de hängt upp ett grönt tyg plakat. “KLIMAT RÄTTVISA”.
– Jag anser att det här är vår generations allra viktigaste kamp. Jag tycker det är pinsamt att politiker har tagit såhär lång tid att engagera sig. Min gammelmormor demonstrerade också för klimatet. Det är skamligt att varenda generation tagit samma kamp, Säger Olga.
Och visst var det så. 2019, när Greta Thunberg som 16-åring började demonstrera utanför Sveriges riksdag, fick hon snabbt internationell uppmärksamhet. Även om folks gammel-mormödrar demonstrerade på sin tid kom det nu en helt ny våg av människor som ville se en klimatreform omgående. Kampen spred sig till alla jordens hörn och unga som gamla gick ut på gatorna för att kräva förändring.
– Det var väldigt fint att se folk gå samman, och då var det väldigt hoppfullt. Men det är ledsamt att intresset har gått ned. Det känns som att man fått falskt hopp och inga politiker bryr sig. Man använde klimatkampen för att få makt och röster, men ville egentligen inte göra någon skillnad, säger Olga.
”De som har en beslutande ställning måste erkänna att det är systematiska lösningar som krävs.”
Enligt en forskningsrapport publiceras i mars 2022 från Kantar Sifo som analyserar vilka frågor som får ta plats i media visade det sig att klimatet kom i skymundan i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Innan invasionen tog miljö och energi 25% av medieutrymmet och efter invasionen tog miljö och energi 17% av utrymmet. Detta är i sig inga förvånande siffror, då man får räkna med att vissa stora händelser blir mer högaktuella.
Som individ finns det massvis med saker man kan tänka på och göra för att hjälpa till i klimatkampen. Man kan ta kollektivtrafik istället för bilen till jobbet, äta mindre kött och försök handla mindre. Men kommer dessa små, men betydelsefulla insatser göra skillnad?
Jakob Lejon är 21 år gammal och är även han engagerad i miljökampen. Han menar att man måste gå mycket djupare än så för att se den verkliga skillnaden.
– Det är både organisatoriska och systematiska fel som ligger till grund till krisen. De som har en beslutande ställning måste erkänna att det är systematiska lösningar som krävs. Folket måste gå samman och begära att politiker tar oss på allvar, säger Jakob.
Klimatkrisen är inte något nytt, det har sedan länge känt att om vi inte börjar agera omgående kommer det vara försent inom en snar framtid. Trots påtryckningar från folket och ständiga demonstrationer så ser inte miljöaktivisterna det engagemang från politikerna som de önskar. Jakob förklarar att det kan ha att göra med obekväma lösningar för både högt uppsatta politiker och stora företagskoncerner.
– De stora systematiska ändringarna som behövs för att det ska bli en förändring kan ofta ses som obekväma eller olönsamma. Därför tar de politiska partierna och etablerade tjänstemännen upp andra saker istället, fortsätter Jakob.
Enligt en rapport från CDP från 2017 visar det sig tydligt att företag har en betydande roll i klimatkrisen. Runt 100 företag står för merparten av CO2 utsläpp mellan 1988 och 2015. Även om vi kan se att företag börjar tänka mer klimatsmart och promota att de använder sig av miljömedvetna metoder, så menar Jakob att det alltid finns en profit som gör att vinstdrivande företag lägger pengar före miljön.
– Vi har ingen textilindustri eller tryckindustri i Sverige. Man lägger vinst före liv för att det är billigare. Det är bokstavligen en livsviktig fråga för oss alla, säger Jakob.
– Företag gör det som gynnar deras ekonomiska tillväxt, framför människors rättigheter. De producerar varor så billigt som möjligt vilket kräver omiljövänliga metoder, som transporter och flygresor, konstaterar Olga.
Att företag vill maximera sina vinster är inget nytt. Ett vanligt fenomen är Planerat åldrande, alltså att företag sätter en gräns för hur lång tid en produkt bör hålla. Inom konceptet finns flera olika aspekter, bland annat att du inte kan reparera produkten själv eller byta komponenter i den. Redan 1924 gick olika glödlampe-företag samman för att minska hållbarheten i lampan till enbart 1000 timmar, betydligt kortare än vad det tidigare var. Idag byter vi telefoner, kläder och bilar allt oftare än vad vi tidigare gjort. För att skapa en nyanserad bild av klimatfrågan måste man se hela bilden. Samtidigt som företag skapar produkter som varar kortare får vi konsumenter till en viss grad en billigare vara, vilket kan vara svårt att stå emot om man inte har ekonomin till att köpa dyra varor. Samtidigt ökar våra konsumtionsvanor i takt med att vi får billigare varor och massproduktionen av varor gör ett enormt avtryck på klimatet.
– Varför ska man ha en torktumlare som varar 50 år? Det tjänar man ju inga pengar på, säger Jakob ironiskt.
Den process och den kraft som tas från miljön för att ständigt hålla uppe våra konsumtionsvanor är något som sliter på miljön enormt. Men är det försent att rädda miljön? Både Olga och Jakob håller hoppet uppe och tror på att vi en dag kommer kunna lösa miljöfrågorna.
– Den största konsekvensen är att i värsta fall kommer hela mänskligheten dö ut på grund av klimatkrisen. Men redan idag har det stora konsekvenser, till exempel i Filippinerna har det varit enorma problem med extremväder. I Tyskland drunknade 12 funktionsnedsatta för att de inte kunde ta sig ut ur ett hus, menar Olga.
Det handlar främst om fattiga länder som kommer drabbas värst av klimatkrisen om vi inte agerar omgående. 74 av världens mest fattiga länder orsaker mindre än en tiondel av växthuseffekten. I klimatkampen måste alla i samhället förenas för att hjälpa till. Företag, länder, organisationer och privatpersoner måste alla göra sitt yttersta för att sätta stopp på det förövandet som väntar oss.
– Om vi inte börjar agera förrän klimatkrisen påverkar vita, rika människor, så kommer det till slut bara vara vita, rika människor kvar. Det går inte beskriva med ord hur hemskt det är och vilka konsekvenser det kan få för mänskligheten, säger Olga.
Så vad bör man göra?
Olga menar att alla inte kan göra allt, men alla kan göra något. Olika faktorer såsom ekonomi och hemort kan påverka att man som individ inte kan göra lika miljösmarta val som andra. Men att få ett mer miljösmart tänk går alltid. Att gå med i miljökampen, oavsett om man är ute och demonstrerar eller informerar sina medmänniskor om hur läget ser ut, är en viktig aspekt för att vi alla ska kunna göra skillnad.
– Det bästa man kan göra är att gå med i klimatkampen. Visa att den är viktig än idag och även om folk inte bryr sig fortsätta ta kampen. Engagera sig och demonstrera, avslutar Olga.
