Trendspaning: Stadsodling
Stadsodling ses i Sverige idag som en fritidsaktivitet till skillnad från andra länder i världen där det kan vara är ett överlevnadssätt. Men även här medför stadsodlingen mycket positivt för oss människor, vilket har lett till en ökad trend.
Stadsodlingen har fått en stark frammarsch i Stockholmsområdet. Att odla på balkongen hemma, på sin egen tomt eller kanske hyra en kolonilott har blivit allt mer populärt och många har idag odlandet som en fritidssysselsättning. Planteringar har börjat få ta större plats i staden och människor som tidigare inte haft en kontakt med odlingen nu blivit hänförda stadsjordbrukare.
Odlingsprojekt i Stockholmsområdet
Idag kan vi se stadsodlingar på flera ställen i Stockholmsområdet. Här i Botkyrka finns bland annat det nya odlingsprojekt, “Kulturens Mamma”, i Fittja. Där erbjuds boende en chans att skörda bär, grönsaker, rotfrukter och kryddor ur odlingslådor intill Konsthallen. Även Boodla, som ligger mellan Alby och Fittja, är exempel på en stadsodling.
Odling på sociala medier
På taken till utställningshallarna “Paris Expo Porte de Versailles” i Paris öppnades under våren 2020 har världens största stadsodling. Projektet omfattar utöver odlingen restaurang och bar som serverar produkter av det som odlas på plats. Inte minst på sociala medier har odlingstrenden spridit sig och vi kan bland annat följa trädgårdsmästaren Victoria Skoglund som visar en del av hennes värld av odling med hela 187 tusen följare, i skrivande stund.
Stadsodling och hållbarhet
Så som odlingen har tagit plats i staden och på sociala medier ser vi att intresset för växter och odling verkar öka markant. Stadsodlingar har även alstrat ett ekologiskt lärande bland stadsbor, bortsett från att odla; lärandet om biologisk mångfald, naturens ekosystem, om staden och om politik. Detta har resulterat i ett större intresse för miljöfrågor, vilket är viktigt för hela planeten. Stadsodlingen har på så sätt skapat en större förståelse för de beslut som måste fattas inom miljöpolitiken. Hållbarhet handlar inte bara om ingenjörslösningar och teknik utan även om våra normer och värderingar som behöver vara i samstämmighet med ekosystemet.
Foto: Aber Hamid
Texten publicerades för första gången i tidningen Shoo 2020